En osynlig gräns
bakom vilken du skymtar,
bortom skog och berg
genom jord och
luften - jag andas
djupt in i lungorna så
att du känns i varje fiber

varje del av mitt hjärta
längtar till den plats där
gränsen har suddats
och vi kan röra
vid varann

Där himlen är blå
och marken är full av
gula trumpeter som sjunger
bakom nymålade staket och
gruskornen som knastrar
under skorna

är de sista få kvarlevorna
efter en lång kall vinter
som högmodigt vägrar
den eviga vår
då jag får älska dig

Där fåglarna kvittrar
över knoppar som brister
ut i drömmar
likt flyktiga moln som svävar
onåbart högt upp
på himlen

bärandes på sin hemlighet