Hjärtat berättar sagor från ett förflutet
fastän blicken söker nya horisonter,

Förutan dem ingen framtid, ej heller dåtid,
bara ett evigt nu

Lusten att fånga skrattet från ditt ansikte
och plocka blommorna ur dina händer

När insikten når mig,
jag är en annan, förvandlad

Duggregnet jag älskade
lika milt och fridfullt som ditt ansikte
är förlorat,

handrörelsen, fallet
blomman på marken

ser ej det tyngda hjärtat

endast vårsolens skarpa sken

vidhåller smärtan

av ett förlorat du