det gamla finns
upplöst
det nya spår
endast en evighet

så jag sjunger
min bittra död
igen
men lever hela vägen
fri
och ända fram

det finns en fortsättning
i din kyss
ges mig värme
på vägen

för inget går förlorat
längst min väg
där finns kanter
inga klyftor längre
att falla i

vi möts
oskyddade

i kyssen

och vi dör
ensamma
med lånade delar
av varandra

tacksamheten gör oss
kompletta

åter utrustade
igen

för en evighet