Och under alla dessa blickar
Faller en oönskad kommentar till tiden
Till orden
Till allt vi vill vara, men inte kan
Och ondskan och bitterheten, den ljuva, dånar
Över vattnet och hörs genom ett öppet fönster
Glas som sakta vibrerar av en åsksmäll
En pust av vind från en ensam själ
En ensam mun, en ensam tanke
I den värld där vi lever
Alla tillsammans, men var för sig