leende bryter
hon inte
försvar
då piskan slår sönder
hud

leendet blir kvar
men likt målade ränder
i ömmande rött
missfärgas blick
då hon ser
en skugga
försvinna
med

allt hon var

innan
natten
tog henne

innan leendet stelnat
framför
pryglad
rygg

där kärleken rann
genom hans

renade

blod