Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Du finns...

Du finns
Jag trodde inte det
Jag trodde att sagan inte kunde bli sann
Att drömmen skulle förbli en dröm
Men du kom
Ditt universum får mig att svindla
Mitt blod rusar av din beröring
Jag färdades genom skuggor och mörker
Jag färdades genom vånda och pina
Min tro svek mig i svåra stunder
Mitt hopp var svagt av förtvivlan
Men någon viskade i mitt öra
En viskning om hopp
En viskning om ljus
Jag vågade inte hoppas
Jag vågade inte tro
I nattens mörker talade jag
I nattens mörker sände jag ut mitt hopp
Från nattens mörker kom du
En krigare
En urkraft
Som en storm kom du fram emot mig
Med dina ord
Med din själ
Du lyfte upp mina styrkor
Väckte gudinnan i mig
Väckte krigaren i mig
Väckte djuret i mig
Jag är vaken nu
Jag ser och känner
Inom mig brinner jag igen
Mina krafter är åter laddade
Modern ler mot mig
Hon visste hela tiden
Hon bara väntade
Hon viskade
Och viskade
Nu är hennes dotter vaken igen

Hon ler
Nu är tiden kommen
Hon ler




Fri vers av Elfa
Läst 314 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-05-27 23:03



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Elfa
Elfa