Under junilätta skyar andas flykt och ängslan
då vågorna kluckande slår mot bryggans gråa träben
flätar vi samman våra fingrar i ett löfte om kamp
då svalorna fläckar fjärran med solburna vingar
river vi våra löften i bitar, förbannar vår kamp

Till tysta noter vaggar du oro och sorger till sömns
då saltsträva kinder söker vila mot ditt bröst
begaver vi förståndet mellan sandkorn
då trasade drömmar flyter ihop med stranden
gräver nedbitna naglar i sanden, söker insikt i förstånd

Innanför sköra revben pulserar längtan och tvivel
då gulnade grässtrån viker sig undan milda duggregn
lovar vi fladdrande hjärtan till sans under moltyngda stjärnor
då ljusblå försommarvindar leker mot din hud
letar sig tystade ord av dolda sanningar in mellan vita lakan

- gå, älskade du, vänd om och gå
men snälla tag mig med