Hjärtat vaknar av milda droppar
Som faller från sluten knopp.
Förseglad önskan lyfts ur sömnen
Och ber om en nyfunnen gryning –
En rullande våg, en drivande ström,
En glittrande dyning.

Utan förflutet och utan framtid
Är ditt väsen i kärlek sedd.
Så låt dig krönas med hoppets krona
Och stundernas gåta blir längtan –
En slöja som faller, en tanke som bryts,
En givmild väntan.

Se bortom rymden, se in i din själ,
Känn andetag från evigheten.
Ångest och rädsla dunkar och tär,
när sanning blir svärd för din vilja –
Befrielsen kallar, du är inte kallad
att döma och skilja.