Redan medlem?
Logga in
|
ur De sju tavlornas epos - babylonisk skapelsemyt
Skapelsemytens plagierade verklighet sorgen ÄR att vara vilse i nuet, förlust av förlust på förlust. sorgen BÄR oss utan att vi behöver veta ensamhet är nödvändig att vila sig igenom tomheten. tålamodet säcken vi sover i smulorna under fötterna minns ensamhetens furste som kunde smeka genom glas modet att leva imorgon, färdas sträcka en viljeakt vår momentana vanmakt och hon började få nog av sig själv. hon läse i alla fall vidare: "De drabbade samman Herren bredde ut sitt nät för att innesluta henne Hon tänkte det var som den osmekta marmorn hade gett kön åt hennes gudomliga blekhet den onda vinden som följde efter; släppte han lös den mot hennes ansikte? "och då Tiamat öppnade munnen för att sluka honom lät han den onda vinden fara in så att hon icke kunde sluta sina läppar" Då de rasande vindarna fyllde hennes buk, blev hennes mage uppblåst och hon spärrade upp munnen Han avsköt pilen den slet upp hennes buk den skar upp hennes inälvor och klöv innandömet Då han överväldigat henne tillintetgjorde han hennes liv kastade undan hennes kropp och ställde sig på den".
Fri vers
av
Cattastropher
Läst 343 gånger Publicerad 2009-07-08 10:13 
|
Nästa text
Föregående
Cattastropher
Senast publicerade
Kärlekens föda / A fairy Tale of the Heart Skuggad lättja / Libido It seems I was a happy child / I dessa salar 1965 Skulden, Äcklet och Tiden. Jag följer mig själv som en herrelös hund I konturerna av det obestämda ligger ett förskingrat hopp En fånge har sin egen fånge De andra gudarna borde gråta 
Se alla
|