mamma en dag har jag åkt

var inte orolig för mig

det är vad jag behöver


på senare tid har den där tanken återkommit
att bara ge mig ut i världen
utan förvarning

att göra något för mig själv
se något nytt
eller grilla annat än hot dog


jag ska till australien och känna sanden
mellan mina tår igen, jag ska till paris
och lyssna på musik i en gömd pubb
två trappor ned

jag längtar bort så innerligt
jag måste se annat

ska ta mig
bort från denna misär
samhället kryper mig närmre
under mitt skinn
äter mig
gnager mina knäskålar
och skarvar
mina fotsulor
sliter kött från leder
blottar mitt ben

inom kort kvävs jag sakta
blir till intet
av min omgivning

jag ska vandra längst italiens gator
och få mitt porträtt målat.
Jag ska ta bilder på havet utmed irlands kust,
lyssna till forsen i Kina

Sverige har givit mig allt, jag vet
jag har vänner i överflöd,
en lägenhet i storstan, ett liv i konsumtion

men saknaden av något större
något större än mig själv
är för stor för att bortse

jag ska samtala med en konstnär från Afrika
eller en bankman från Indien, en kvinna från Thailand
och sedan ska en man sjunga för mig
på ett vindsloft i London.


jag måste bort, ensam om det blir så

men mamma bli inte ledsen för

en dag har jag åkt

och då, låt mig bara gå