Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Gatlyktans blåa ljus

Sällan ser jag skyskrapor flyga ensamma.
Med tysta steg besvarar du frågan.
Du lever inte som jag minns dig.
Kvitton med frystorkade känslor som har gått ut.
Önskemål om låtar som har glömts bort,
komposterats och återvunna med discodunk.
Blått ljus kyler mig inte längre.
Det blev bara en färg.
Kvarglömda vigselringar på offentliga toaletten kommer alltid spöka hos oss.
Det snöar bara under de kallt gula ljuset av lyktstålparna i natt.

Än så länge finns vi inte.
Våra silluetter är bara silluetter.
Vårat möte blev bara början på ett lyckligt helvete.

Våra slitna busskort och fotoautomatsminnen är inte påtänkt än.
Bara du och jag och de minnen vi ska drömma om.




Fri vers av Andreas "Viggo" Viklund
Läst 328 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-07-25 04:06



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Andreas
Andreas "Viggo" Viklund