Ylar

djuret sträcker ut allt sitt
lägger sin längtan mot centrum
där mångläntan lyser natt
svindlar himlen sin vilja
nattens mjuka händer
stryker sig närmare saknaden 
i en evigt undrande stig

Fri vers av Carola Zettergren
Läst 496 gånger och applåderad av 19 personer
Publicerad 2009-08-08 15:04

Skriv ut
Spara som PDF

Taggsvamp DU skrev dej jag vill göra just nu, skrika, krama finnas ja just YLA! Men ett kattdjur som spinner och visar magen för dig att klia, förstår, LITAR på dig. Jag känner saknaden Tack för en tänkbar text!! 2009-11-15

© anakreon En diskret applåd, för att inte störa stillheten. Carl-Erik 2009-08-10

Caprice! Grattis till välförtjänt placering, vännen! Hoppas du hinner se det också. Kram! 2009-08-10

Lili Samuelsson fullkomligt lysande 2009-08-09

Lena Krantz Under fullmånen kan mycket hända och här känner jag igen mig... 2009-08-08

noname_realmind Mycket vackert... Särskilt slutet "en evigt undrande stig"... 2009-08-08

Gunnel André Ett fantastiskt scenario du målar upp! 2009-08-08

Caprice! Å, den gör mig yr... djuret... människan kanske... som tvekar, vågar, tvekar igen... längtan är större, drivs av saknaden... vart bär stigen... månen ger ledljus... Mästerligt, vännen. Tack för svindeln! 2009-08-08

walborg Skönt skaldat, skönt att läsa ...mot en fortsättning som man får gå själv. 2009-08-08

peter markurth snygg 2009-08-08