Blickarna brann när de möttes i sitt delade tunnelseende.
Den snötäckta lekplatsen var tom, tyst.
De var ensamna en senvinternatt.
Hon satt i en gunga med ögonen fyllda av överaskning, övertygelse, lycka, gråt, skam, värme, kärlek.
Ögonen var fyllda av orgasm.
Hon sprang snabbt i slowmotion mot honom för att gripa tag i han och aldrig släppa honom.
Aldrig.
Med ett sista steg stod hon där framför honom som en liten skolflicka som en gång förut.
Men denna gång ville hon ta sin älskade närmare sig.
Till hennes inre.
Till sitt hjärta.
Han förtjänade inget annat.
Läppar rörde varandra.
Tyst, stilla, vackert.
Solen skulle gå upp även denna morgon.
Men det var en vacker evighet dit.
Medan snöflingorna dansade till lovsång gick de hem till sin framtid.