hennes ögon blixtrade

sågspånshjärna
ditt illaluktande kadaver
din lilla amöba

varken värd att betrakta
eller beakta

du framstår som en av de värsta
sortens skitstövlar jag träffat

lockar med kärlek och poesi
skratt och kastanjer

sen kommer det en liten gullefjun som gloria
och kastar med hyllan framför ditt ansikte

du glömmer mitt djup
min kärlek

må alla gamla gudar
samlas framför dina fötter
och bespotta din själ
innan jag

förlåter dig

herr larsson satt länge tyst inför fröken mörks monolog

sen log han
och gick sin väg
under tiden han tänkte

fröken mörk är allt bra vacker när hon är arg
och vi vet ju båda att

det kommer en ny dag imorgon