Doften av gräs och skog
har saknats i näsan länge nu
Så länge
att tanken av det kittlar sinnena
ljuvt

Men blodet har tunnats ut med vatten
mycket vatten
och det blir aldrig lika tjockt igen
bara saltare

Det känns rotlöst
rastlöst flackande
men ändå hemtamt
att tanken finns där
insikten
att den dagen vågorna inte kommer rullande mer
rullande mot skrovet
under
och bort
då står världen alltför stilla

Ja, den natt luften inte fylls av sjöstänk
liten kuling
och vågorna inte tornar sig svarta mot himlen
stillsamt
då vet jag inte vad jag är