Du vackra Vilhelmina
så drottninglik
i kommande skrud

Du lämnar solen företräde
till mörkrets
ringrostighet

Du varma kvinna
av ljuvliga färger
låter sol ännu stå

Du lämnar kvar ljudet
av fåglars vingeslag
och tacksägelse

Du vackra fjällnära
boning i glitter
av sjösalig anda

Du önskar innerlighet
till vintervarm bädd
i islandskap

Du sköna Vilhelmina
ännu sjunger värme
till trädkronors topp

Du tröstar det oroliga
i underskön skapelse
av höstens melodi