Han ser så plågad ut, han spelar så väl
en tår faller ner i hans kaffekopp
medan han radar upp alla lama skäl
till varför hans lögner avlöser varandra
som vagnar i en berg och dalbana


han säger att han älskar mig, javisst är det så!
att jag är underbar att ha nära
och att det svider att se mig gå
och jag kan inte låta bli att skratta
åt hur jag hade gråtit ikapp om han bara kommit liiite tidigare


när jag slutade be honom komma tillbaka
när jag var redo att låta honom gå
just då, kom han på
"att han inte vill förlora mig"

ledsen baby, det här tåget har redan gått.