Något sjunker sakta
du anar, men ser inte vad
känner endast vindens drag av en innebörd
speglat i ett nyss nedfallet höstblad

någon står nära, på det tredje trappsteget
gömd bakom en grön pelare
vid en teater spunnen av drömmar
tämjer sin rastlöshet,
skor om en flock galopperande hästar

vet att allting färdas, flyter
om inte upp så bort någonstans
driven av tidens årtag

lägger sig till ro i ett utsett hörn