Det livlösa
tar sakta tag i mig
mina initiativ devalveras
mitt jag halveras

tankar sjunker
bildar ett hus av ingenting
svartmålade bilder
fyller mina linser

försöker stå emot
försöker kämpa
men slutet blir självskrivet
jag blir en av någon annans
budskap

tankarna är längre inte mina
handlingarna styrda av någon annan
känslorna är på realisation

det livlösa
det opersonliga
introverta
är fast i undermedvetna

saknaden efter liveget
egenkreation är maximalt

det livlösa
blir en livstil

kanske jag kommer
att älska mig en dag...

Troligvis

inte.