Tänk om jag kunde styra kompassen
tänk om mitt liv var en fantasi
som en smäll på tassen
insåg jag hur det skulle bli

inget är så uppenbart självklart
så rent och utan melodi
så oskuldsfullt uppenbart
som en egoistisk frenesi

kör inte karusellen med en enda empati
för du vet inom dig vad som sker
att ett liv kan ensamt förbli
och du är den enda som ser

ordningen den skall en dag återställas
du ska veta att vi snart där
de onda ska alltid fällas
och de laglydiga står just här

njut av tanken den underbara
att jorden likt du kommer dö
så vart ska alla fara
när själen är en obebygd ö

så räta upp era ryggar
stå rätt upp i klassen
de rädda de skyggar
vi andra har tappat kompassen