en morgon lik alla andra

du vaknar
kliver upp
klär på dig
går ut

du går

och de ropar efter dig
de viskar i ditt öra

tönt

ett svagt prasslande
när någon går
andas
viskar
intill dig

tönt

och du går

du minns
en dag
en minut
en mening
du livnärde dig på

som du andades
som du levde
som du viskade

minnen du gråter sönder
med saknadsfyllda tårar
de viskar ännu

tönt

någon hade dig
du hade nästan någon

(war is over)

***

något jag fick ihop.
sista raden är inte min,
men det förstår ni, förmodligen.
(ni tog er faktiskt tid att läsa
det här. tack för det!)

nu lever vi vidare.