jag har stannat för länge
kvar på samma jävla plats
ett labilt umgänge
och jävligt jobbig strapats

det är nu tydligt dags
att stryka ett stort streck
för länge varit till lags
som gående sopsäck

stå stadigt och rakt i stormen
med högburet huvud lämna
skapa den nya reformen
blott lyckan bara ämna

mina dagar har varit räknade
min kropp varit utlämnad
mina steg varit beräknade
och min jord varit utjämnad

dagarna har lyst med svärta
mörkret har fyllt mitt vakande
min vardag var bara smärta
och du var mitt uppvaknande

för tittar du riktigt nära
så ett leende du kan se
för borta är all vanära
och smärtan passé

min enkelhet varit en ovän
och min lycka var kasserat
aldrig ska jag vara där igen
då ett bäst före datum passerat

med högburet huvud jag går
och borta är nu mitt förhänge
som du säkerligen förstår
hade jag stannat för länge