Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
För det första är jag osäker på slutet, och i övrigt är det överhängande risk att det här är nån typ av romantisk, saknadssmörja. Meeen jag körde fast och slänger ut det som fanns när jag inte kom längre...


På marken


Älskade
jag saknar dig fortfarande
även om du vägrar lyssna på de orden
men de
är de enda jag har till dig

Jag ser mig om i världen
mer kritiskt nu
stöter mot kanterna
synar skapelsen i sömmarna och
finner
att vissa saker faktiskt
inte sker här
tyvärr

Utan dig är världen bara vacker
så länge jag blundar
och ser dig

Och älskade
eller förlåt
jag vet att jag inte får kalla dig så längre
men jag måste
för du är det närmaste ett hem
jag någonsin kommit
så älskade säger jag

Och älskade
sedan du gick
ser jag på annat
mäter det
och underkänner det mesta

Världen är konstig nu
den har flyttat sig i sidled
sedan jag sist var här
jag talar mitt modersmål till landsmän
och blir tagen för utlänning

Och jag lever mitt liv på marken
med blicken mot himlen
som en fågelunge
som aldrig lärde sig flyga




Fri vers av LePenseur
Läst 294 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2009-12-12 23:55



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

LePenseur
LePenseur