motljuset söker ett krav, det stakar sig fram och hittar vägen till ditt hjärta
mörkret hägrar under få stunder tills jag slutar känna smärta

jag är förlorad i en tanke som förbluffar mitt sinne av härlighet
jag har rustat mig för strid och fick sedan bara all din ärlighet

du är min balans i ett liv fylld av feldoserade motlut
du är min resonans när ekot förmedlar ett ebbande slut

hur ska en enkelhet kunna försvåras i en värld där du regerar
jag ser bara hur du lyckan och glädjen manifesterar

de fagra leendens falskhet i ett spel där girigheten dominerar
de påhittade gråten, så att martyrerna ständigt figurerar

du är stjärnljuset i en mörk värld som snart kollapsar
du bjuder in ett allt, även de som aldrig platsar

likt Mesias du skänker en mening på de vägar jag går
du lyfter upp mig, och läker mina ständiga sår

blott tanken på den trygghet du skänker
gör att den smutsiga världen faktiskt blänker

din värme omsluter min frusna tanke och min likgiltiga dag
du är min eviga skyddsängel och min trofasta grundlag