Redan medlem?
Logga in
allt om människor har hon lärt mig
de sjunger för dig och för henne, hon sitter vid bordslampan i tröstlös väntan
och ja jag vill så gärna bära men hur bär man den som burit så mycket och varför ligger smärta så nära ilska ?
kornelia, är du rädd för det som fräter ? det som fräter dina ömtåligaste tankar luktar bränt i månader, år
hur kan det du håller så mycket av göra så ont i dig hur kan något så litet sticka så djupa hål ?
hon sitter varje natt och väntar och du vill stryka bort varje rynka smeka varje grått hårstrå du vill hålla hennes hand få henne att le
du sitter ihopkrupen och gråter hennes tårar.
Fri vers
av
HerrGlad
Läst 467 gånger och applåderad av 12 personer Publicerad 2010-01-09 00:05
|
Nästa text
Föregående HerrGlad |