Det här är ett fenomen i andevärlden som är väl beprövat bland de troende.

Det har tagit mig mer än fyra månader inför Guds ansikte att bli kvitt två personers onda tankebyggnader som de försökt snärja mig med och jag har inte förföljesemani.

Att bedja och lovprisa med Psaltaren löste till sist ut mig. Det blev en tröst och en lisa att David som var kung hade så mycket motstånd och fiender att söka Guds hjälp till befrielse ifrån.

"Bären varandras bördor så uppfyllen I Krisi lag" Galaterbrevet 6:2 Det är vår uppgift och ingenting annat.

"...lämnen åt mig omsorgen om mina söner (och döttrar), mina händers verk" Jesaja 45:11

"Vem är du, som dömer en annans tjänare? För sin egen herre står eller faller han; men han skall bliva stående, ty Gud har makt att hålla honom uppe" Romarebrevet 14:4

"jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter" Psaltaren 12:6

"De saktmodigas trängtan hör du, Herre; du gör deras hjärtan ståndaktiga; du låter ditt öra giva akt

för att skaffa den faderlöse och förtryckte rätt, att människor, komna av jord, ej längre vålla skräck" Psaltaren 10:17,18

"Gå tillrätta, Herre, med dem som gå till rätta med mig; strid mot dem som strida mot mig.

Fatta sköld och skärm och stå upp till min hjälp;

drag fram spjutet och spärra vägen för mina förföljare. Säg till min själ:"Jag är din frälsning"

Ty utan sak hava de hemligen tillrätt sin nätgrop för mig, utan sak hava de gjort en grav för mitt liv.

Orättfärdiga vittnen träda fram; de utfråga mig om det jag icke vet.

De lönar mig med ont för gott; övergiven är min själ.

Jag däremot klädde mig i sorgdräkt, när de voro sjuka, jag späkte min själ med fasta, jag bad med nedsänkt huvud.

Jag skickade mig, såsom hade det varit min vän, min broder; jag gick sorgklädd och lutande, lik den som sörjer sin moder.

Men de glädja sig över mitt fall och rota sig tillsammans; eländiga människor, som jag icke känner, rota sig tillsammans mot mig, de smäda mig utan uppehåll,

Låt icke dem få glädja sig över mig, som utan skäl äro mina fiender; låt icke dem som utan sak hata mig få blinka med ögonen.

Ty det är icke frid som som de tala; nej SVEKETS ORD uttänka de mot de stilla i landet.

De uppspärra mot mig sin mun; de säga:"Rätt så, nu se vi det med våra ögon!"

Du Herre ser det; tig icke, Herre, var icke långt ifrån mig.

Vakna och stå upp för att skaffa mig rätt, för att utföra min sak, du min Gud, låt dem icke få glädja sig över mig.

Må alla komma på skam och blygas, som glädja sig över min ofärd. Med skam och blygd må de varda klädda, som förhäva sig över mig.

MEN MÅ DE JUBLA OCH GLÄDJA SIG, SOM UNNA MIG MIN RÄTT, OCH MÅ DE ALLTID KUNNA SÄGA:"LOVAD VARE HERREN, HAN SOM UNNAR SIN TJÄNARE GOTT!

DÅ SKALL MIN TUNGA TALA OM DIN RÄTTFÄRDIGHET" Psaltaren 35:1-3, 7, 11-15, 19, 20. 21-24, 26-28

"...de som hata den rättfärdige skola stå med skuld".

"Ingen ska stå med skuld som tager sin tillflykt till Honom"! Psaltaren 34:22.23