Du satte ditt tumavtryck
på mitt hjärta,
virvlande labyrinter
på vägen hem.

När jag råkar glömma dig
klamrar du dig fast
hårt kring mitt hjärta.

Doktorn kallar det ångest,
men han förstår ingenting.

Han förstår inte att mina rysningar
är dina heta andetag mot mitt öra,
att det är du som blåser livslust i mitt hår.