Det är tyst mitt på strängen

där noden slår en knut

på det tonen ville

Åt vänster

upp mot stämskruven

vibrerar en linje

Åt höger

ner mot stallet

svänger en annan

I denna mötesplats

detta stirrande emalj

hoppades vi

men stelnade snart

Delar av samma sena

i samma kropp

men ändå snabba

att klippa av

att göra skillnad

Fingerblommor gör nya försök

Så kallade trevanden

Och i det försiktiga anslaget

darrar världen så förväntansfullt

Brutna ackord

Arpeggion

En åsikt i sänder

Samklangen måste kanske vänta

men den måste komma

Det vet vi

Den måste komma