(...ut, upp och på)


Måsarna skrattar
men inte skrattar de väl åt mig?
De är ju
bara skrattmåsar

Måsarna skrattar
och änglarna gråter
Jag trodde ett slag
att de sjöng

Moses i vassen
var gömd
men fanns åter
för att han så skulle
och även så ville bli

Och änglarnas tårar
trodde jag för ett slag
var sång
Mer klingande ljud
än ett plask

Vingbruten fågel
försökte
flyga gång
på gång men
föll pladask

Änglarna gråter
jag trodde en stund
det var sång

Fann så en lund
med vackra
Blomster på marken
och Träd
med Rötter
i Frodande mull

Kronor med
grönska
trots att
himlen
var kall

Grönska
med kraft att
grönska
i alla
fall

Träd
med grenar i
en höjd som
inbjöd
till möjlig
klättring
dit upp

Barken
var vacker
och
Stammen var frisk

Tålde
såväl skratt
som gråt
Kunde hålla
för både tyngd
och lätthet

Boken
tåler nog det

Bokträdet
tåler nog
en hel
del

Måsarna skrattar
och änglarna gråter
Men vad är det för
farligt med det

Som i ett bokträd
vill jag bli

I ett bokträd
kan jag bli till

Såsom ett bokträd
ville jag bli