Från havet ljuder höstens storm,

ett skri bland strandens trakt och nejd;

Där rasar vågors svall i fejd,

där synes varje ström enorm.

Var bränning flyr mot kustens rand,

var brottsjö bryts mot skarpa grund,

syns rulla fram i morgonstund,

bevittna grynnors karga strand.

Nu seglar vi med brisen kav

mot horisontens tunna gräns;

vi skotar åt tills tampen bränns

tills seglen fylls i ivrig läns

Vi smakar frihetens essens

Vem hindrar oss att gå i kvav?

© Birgitta Wäppling, 5 september 2010