Bitande kyla..isande vind..tårar som faller..blir till is..

kärlekens vägar ..har aldrig varit spikraka på något vis..

vingligt och krokigt och upp och ner..precis som själva livet..

så är det.. och som med kärleken..så ta inget för givet..

fortsätter vandra i kylan ett tag..men snart vill jag in i värmen..

känner ibland att du håller min hand..på andra sidan skärmen..

viljan att utforska dig..håller mig levande..i detta nu..

om det någonsin kommer att hända..vet varken jag..eller du..