Om handlingen i sig
bedöms
utan hänsyn till
sitt egentliga syfte och mening

hur tänker du dig då
att resultatet ska kunna bli
någonting annat än
hänsynslöst meningslöst
att kunna förstå?

Visserligen sägs
vägen till helvetet vara
beströdd med goda föresatser ...

Men vem är det som bestämmer
vilken väg vi har att välja att gå?

Allt kan inte bedömas och värderas
utifrån det juridiska rättssystemets
ordbundna lagtolkningskonstruktioner,
du säger anklagande till mig ...

Säger på intet sätt att du har fel!
Men likväl
du glömmer och gömmer
vilka grundförutsättningar
våra medmänskliga relationer
och kommunikationer
bygger på ...

Att se på de handlingar vi gör
utan hänsyn till deras verkliga syfte och mening
är att befästa sitt eget utanförskap
och sin brist på vilja eller rent av oförmåga
till inklusion och medmänsklig förening

Även vägen mot framtiden
och gemenskapen
är beströdd av goda föresatser

Föresatser som till syfte och mening
inte alltid uppnår avsedda resultat
när vi i förändringarnas tider
utifrån våra erfarenheter
försöker skapa bättre förutsättningar

för vårt liv
i relation till och kommunikation med
de medmänniskor vi möter på vägen

Utan syfte och mening
med det vi vill uppnå genom
våra handlingar
blir resultatet intet annat

än hänsynslöst meningslöst
och förment förbannat

Till och med djuren
har utifrån sina förutsättningar
syfte och mening
med varje handling i sina liv
Om än vi för det mesta
ser deras livsvillkor
byggda kring instinktivt
bestämda handlingsalternativ

Inbillar mig att vi människor
kommit något längre i vår utveckling
än så ...
Även om verkligheten vi lever i
allt för ofta någonting helt annat visar på ...

Ty om det inte vore så
skulle vi blott ännu vara
en kvarleva från urminnes tid
Men tiden står inte still
vare sig vi vill eller ej
kilar den vidare med eller utan
dig och mig

och utvecklingens förvandlingar
ställer krav på syfte och mening
i våra handlingar

Vilken väg vi än väljer att gå
mörkret i våra liv
utgör själva grundvalen
för att vi ska kunna uppfatta
ljusets vägledande glimtar
mot en ännu okänd framtid

En framtid som väntar
på dig, på mig
liksom på alla andra
som på vägen
mot ett framtida liv
var för sig eller tillsammans
vandrar

såtillvida
de inte vid vägkanten strandat
kraschat eller blott stilla landat
i avvaktan och inväntan på
att någon ska ge dem vägledning
syfte och mening

Livsperspektiv
drömmar och längtan
nyfikenhet
kärlekstörst

Drivmedel och bränslen
förutan vi saknar
kraft nog för att kunna skapa
motivation och incitament
för den fortsatta upptäcktsfärden
genom  livets tid och rum

i vårt sökande efter ännu oupptäckta
förunderligheter och möjligheter
Universum har att obegränsat bjuda på

Oavsett vilket vårt
egentliga syfte och mening
verkligen är
Oavsett vilka handlingsalternativ
vi än väljer att bestämma oss för

Begränsas vår valfrihet
utifrån Universums
oförhandlingsbara
och tillika självklara
om än outgrundliga
grundfundament

Den första lagen
ger dig valfrihet och möjlighet
att få göra vad du vill
förutsatt att du inte skadar
någon annan eller dig själv
direkt eller indirekt

Lagen om tre
ger insikt om den gränslöst
obegränsade konsekvensen
av att av oss själva ge ...

Ty allt vi ger ifrån oss vi trefalt får igen
vilket dock gäller såväl ont som gott ...

Förutan Syfte och Mening
skulle dessa fundament
sakna sitt faktiska syfte och mening

Någonting vi ej kan ändra på
Tack och lov!

Sist men inte minst
har vi själva källan till allt
universums liv och icke-liv
Urkraften -
bortom ljus och mörker
tid och rum

Den kraft
vilken styr och reglerar
det inbördes förhållandet
och interaktionen
mellan de positiva och negativa energiflödena
och deras inverkan och relation till helheten ...

Kraften som utgör själva operativsystemet
i det ofattbart dynamiska maskineri
vilket skapar förutsättningar och möjligheter
till all den frihet vi har att välja hur vi vill ha
den verklighet vi lever i ...

Allt har sin tid
Sömnen likaså

Tid för återhämtning
på färden genom världen
där drömmarnas riken
likt oaser kantar vägen
för att ge oss möjlighet 
att stanna upp
för summering av
och reflektion kring
allt och ingenting
vi möter i den verklighet
vi färdas genom varje dag
på vår väg mot
det ännu ingenting
som redan imorgon
kommer att vara någonting ...

... vi själva
- var och en för sig
eller tillsammans -
helt och hållet själva avgör

huruvida vi vill vara med och forma
innehåll, syfte och mening i
eller om vi väljer att stå utanför
för att se framtiden rusa förbi

Att inte förmå
att kunna se och ta hänsyn till
syfte och mening
i de handlingar och ickehandlingar
varigenom vi låter vår omvärld
förstå vad vi vill

är tragiskt och beklagligt
men ingenting jag har anledning
att göra någonting mera åt

Inte nu så här långt efteråt ...

Tiden tickar dock alltjämt vidare
sekund för sekund ...

... om jag vill få vara med
och påverka morgondagen
i det som nu råkar vara mitt liv
har jag inga andra alternativ
att välja på

för att överbrygga avståndet
mellan nu och då

än att låta mig få sova en stund

Behöver sömnens läkande kraft
för att få tillbaka och förstärka
den grund jag ej har kvar
Den grund som inte någonsin var
men som jag önskat vorit
någonting att kunna hålla kvar

Den grund jag själv inte kunde
ändra på
- Utifrån vilken jag lät bygga
en dynamiskt prestationsarmerad
brygga
från då till nu ...

Ett ultimat försvarssystem
för att gömma, glömma
och förtränga
Någonting som hjälpte mig
att utestänga
alltför smärtsamma minnen
som alltför länge plågat
mina sinnen ...

Fy vad det borde vara synd om mig!
Nej! Jag är vare sig offer eller förövare

blott bara en livsutövare
bland många andra
som liksom mig själv
utifrån nästan ingenting
ständigt försöker skapa någonting

där syfte och mening
blir till något mer än ett tomt ingenting

Så här på gränsen till att ge upp för natten
och låta sömnen få ta vid ...
... känner jag med förundran
att det jag verkligen saknar allra mest ändå
är att en kram av den jag älskar kunna få ...

Men vet inte för stunden vem hon är
Vet bara att hon inte finns just nu
här hos mig - Om du vet vem hon är
så får du gärna ringa och tipsa mig ...

©Peter Stjerngrim