här

en yta
som inte döljer
det den borde,

som allt det där
långt inne
som gör ont.

alla skärsår
som slutat
blöda
men fortfarande
svider

som alla
sprickor
i själen
som aldrig läkt.

och du kan ta det
hela mig
och bara använda.

om du vill ha
något
som tidsfördriv.

för jag faller
så gärna
förgäves

bara i hoppet
om att du

kan rädda
mig.