Bevittnade alkoholister
som liten
som sprang mellan
våra väggar

väggarna där
du och jag
skulle byggt upp
en trygghet.
en osann verklighet.

en trygghet mot allt det
kalla
världen drar
in över oss.
Men världen hade
redan tagit dig
under sina vingar.
och du var besatt.

En osann verklighet
där inget någonsin
skulle komma
emellan oss.
- jag byggde
och du raserade.

tio år senare
förstår jag mig fortfarande
inte på världen.
eller dig.

och du ringer någon gång
ibland.

Gud förbjude,
om jag någonsin
hörde nyktra
andetag
på andra sidan telefonen.

och jag är trött på att
hata världen,
för det enda
vi har gemensamt
nu
är stjärnorna.

men dem sviker
de också.
som du.