Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag satt femton år i fängelse


Lena Nyman dog nu. Jag minns hennes ögon just innan hon skulle dränka sig i ett badkar fyllt med vinröda rosor i en Lars Norén-pjäs som fick mig att stanna inne en hel solig dag framför tv´n, eller om det var en annan. Jussi Björling dog 1960, det år min äldre syster föddes och samma år som min moster dog, 13 år gammal: utan en skråma rann livet ut, i baksätet på en bil, efter en olycka. Jag vet att jag aldrig kommer säga jag älskar dig till dig och du vet att det också beror på dig. Jag vill falla ner på knä och lägga mitt huvud mot din varma mage. För första gången i livet har jag ett hem.




Fri vers av Per Teofilusson
Läst 417 gånger och applåderad av 17 personer
Publicerad 2011-02-05 20:49



Bookmark and Share


  Deva
mycket bra, roligt att jag hittat fram till dina texter;-)
2011-02-15

  andrasidan
Skönt flyt.
2011-02-06

  Ingela Svenson VIP
Vad är skönhet? Är det tankar i ett oförfalskat flöde, sammanhållna endast av sin tänkare, med mjuka syftningar på sådant som får läsaren att gråta. lite. Ja då är detta är vackert!
2011-02-05

  Annie b'larsson VIP
Det var en vacker text. Svart och vitt; ljust och mörkt, som livet.
Jag minns den pjäsen. Den var hemsk, men bra; och jag var rasande på att Lena's rollfigur var så tragisk.
Slutraden i din text muntrar upp.
2011-02-05

  lilla t
snygg inre monolog, gillas!
2011-02-05

  Ulf D VIP
Den här är vacker, från en dagsaktuell händelse till diktarens existentiella spörsmål som fick svar på tal. Lysande!
2011-02-05
  > Nästa text
< Föregående

Per Teofilusson
Per Teofilusson