Jag ville bara såhär på en söndagmorgon uttrycka min stora glädje och tacksamhet över att jag får leva, och att jag får ha i mitt hjärta denna porlande känsla av kärlekens och ljusets kraft, som mig så härligt fyller med allt det som jag behöver.

Om jag följer den vägen som mitt hjärta så milt och ljust visar så händer bara allt som av sig själv just det som en enträgen strävan av egen kraft skulle ta år och dar och i förtvivlan över all kraftlöshet och över alla misslyckanden och över alla återvägsgränder.

Det som är mest underbart är att jag liksom inte kan räkna ut ens riktigt vad det är som jag djupast i mitt hjärta önskar eller behöver.

Men jag ser ju nu att det som är mina behov, som jag knappt visste vad de var, helas och uppfylls och förverkligas och mycket liksom bara händer som av en händelse, typ att man springer på nån av "misstag" och allt känns helt rätt och hjärtat blir så fyllt av värme och kärlek och ljus.

Allt jag någonsin önskat liksom bara finns plötsligt och utan ansträngning egentligen åt det hållet för jag liksom bara lägger allt i kärlekens och ljusets händer och då händer bara det som mitt hjärta blir så underbart varmt av för det var ju just det som jag behövde just då.

Tack att jag får leva i kärlek och ljus, varje dag.