Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

- Du lever med mig i sinnet älskade far.

I den här dikten
lever du med mig
älskade far.

Nu är du här
nu är du med
nu vill jag att du känner,

Saknaden
Sorgen
Ångesten
Tomheten.

Älskade far,
vart du försvann?
Ur mitt sinne eller
ur min famn ?

Ej är det sinnet
men ur min famn,
Utan dig står jag
ensam vid en strand.

Jag tänker på dig
& på mina syskon,

Jag vill ge dom & mig
tillbaka dig.

Jag vill ge dom
styrka & mod.

Men, Men hur?

- Jag letar & letar,
men finner inget svar.


Fri vers av Nytid
Läst 182 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2011-04-12 10:07



Bookmark and Share

  Herr Funderare
Jag är säker på att din pappa känner din kärlek.
Det bästa du kan göra är att vara dig själv.
Den kärlek din pappa gav dig, bär du alltid inom dig.
Du bär med din pappa inom dig, i din själ.
Han kommer alltid vara en del av dig.

Dina syskon bär även de med sig en del av din pappa med sig.
När de ser på dig, ser de en del av sin pappa med.

Bara var dig själv

Väldigt fin text tycker jag!!
2011-04-12

  Lindström hette jag
så sorgligt, men så fint.
2011-04-12
  > Nästa text
< Föregående

Nytid
Nytid