dina andetag får mina nerver att brista, spricka, explodera, för att sedan blöda förevigt. han rör vid mig. ber honom att inte röka inomhus, men han drar bloss efter bloss och jag ger upp tanken på min en gång innebrända moster. det är morgon ute, men för oss är det natt. vi rör oss till ljudet av arc of time samtidigt som ännu ett blodkärl inuti min svala kropp går itu. han påpekar att mina bröst har växt sen sist han såg mig naken. det är ju tur att du har börjat äta igen i alla fall. mår illa, ett annat sätt att säga att jag blivit tjock. men sättet han omfamnar mitt vänstra bröst med sin högra handflata får mig att tro att han menar väl. det är morgon ute och mitt hjärta under hans hand brinner.

det finns en glipa mellan mina fuktiga läppar och han möter dem där. en svullen tunga i en sönderskuren hals. det är någonting med hans andetag som inte stämmer. som om han har någonting att berätta. men han trycker sig mot mig. sköra ben mot hårt kött. fingrar innanför mina ljusgula trosor. glömmer vem jag är igen och jag är femton år på nytt. en obefläckad oskuld. men när han somnar ligger jag vaken. kanske har han astma, kanske var han ovanligt upphetsad eller rentav rädd. vad är det som jag inte vet, som han aldrig låter mig få reda på?

hans tunga längs min svank. en hållning som tydligen är alla killars våta dröm. en kurvad rygg, to die for. hans händer pressar mig samman, håller ihop mig. viker mig på mitten. ett fodral, inlåst i en evighet. jag tror att jag faller när jag gråter igen och ber honom stanna. men de vill bara ha dig för din kropp. vad fan trodde du? en dominobricka som faller gång på gång. cirklar målar cirklar. ja, vad fan förväntade du dig?