Tyst sitter vi bredvid varandra

ingen av oss vågar säga ett ord.



Du tar min hand och håller den hårt

jag hoppas du aldrig släpper den.



Men vi måste vara försiktiga

vi måste vara tysta.



I deras ögon är vi ett problem

misslyckade och bara fel.



Vem bestämde att vår kärlek inte är som er?

Vem tog vår rätt att älska som ni?



Jag blev kär i en flicka

en vacker flicka med blåa ögon.



Vi hittade varandra och i allt detta kaos

blev hon min enda trygghet.



Men i denna värld

passar vi inte in.


Jag ber er

snälla säg.



Varför har inte vi rätt att älska

precis som ni?