Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Rovfågel - Örnen

Ständigt du mig smädar,

Ur ögons blick.

Fånga fjärilar de silverblå.

Jag ber snälla låt vara.

Örnen flyger fri kring vida,

Berg o sky.

Du den starke växa starka vingar.

Vad örnen väl rår, den ont sår.

Duvan letar korn längs stranden.

Smädande illvilja.

Örnen dykande tar sitt rov upp mot vida skyn,

Bergen där allt sakta dör.

Himlens höga skrik,

När är det över jorden.

Låt tysta flykten,

Röst jag hör.

Vid högre makter,

Kraftens bud.

Ensam jag frusen går.

Natt ska falla innan stjärnor lysa,

Innan dagen läggs varm o ljus.




Fri vers av Mona Drugge
Läst 258 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2011-05-26 08:11



Bookmark and Share


  Lena Själsöga Keijser
i denna natt läser jag dina ord
och ser din presentationsbild - vilken jag tycker mycket om
bilden i dina ord är tung

och tung kan vara vacker
då vi ser
tyngden lyfta
då vi ser nattens bud
stjärnornas ord
jag är inte mörkare än ljuset

ser din presentationsbild
den är vacker stiga in i

och du har skrivit det tunga
samtidigt ser jag tungdimman lösas upp
stiga

tack
2011-05-27
  > Nästa text
< Föregående

Mona Drugge
Mona Drugge