När blåmesen ska gå på maskerad badar hon länge i vatten och snö. Hon putsar sina fjädrar och kämpar med talgkörtlarna och ekoxarna. Sedan tar hon på sin svenska nationaldräkt med skimrande ryggstycke i dovt grönt, blå och ultraviolett mantel och den klassiska mörkblå ögonmasken och kragen. På bröstet hänger hon lysande gula smycken, på ryggen det vita vingbandet. Hon ordnar fjädrarna på hjässan i en trubbig tofs, putsar de ljusblå stjärtfjädrarna och drar slutligen ett längsstreck med kajal för att inte ge ett halslöst intryck. Hon tar för säkerhets skull med sig sina flerfärgade handpennor, ifall hon skulle få lust att göra en skiss på festen.

På balen serveras kanderade spindlar och sågstekellarver, lönnblommor och pommes frites med rinnande sav. Blåmesen hänger upp och ner i takkronan i sina starka trubbiga klor och betraktar maskeradgästerna. Hon känner genast igen sin hanne, trots masken han bär. Hans dräkt liknar hennes intill förväxling. Han har dock något tjockare sammetsband kring halsen, mer vitsmink och ännu klarare blåhjässa. Fortfarande lite ruggig, med med en glasklar ultraviolett strålglans. Fågelhjärtat börjar galoppera. Så börjar han nynna de första välbekanta tonerna på revirsången: sisisisisi... Han övergår till att drilla i ett något lägre register: såsåsåsassalurimså.... Han kastar förintande blickar på rivalerna genom sin bruna regnbågshinna och viskar "I love you, Blue Tit". Med sin ena starka klo doppar honan en pommes i sav och lekutfodrar mannen i sitt liv, fortfarande hängande i takkronan.

Därmed är hon fucked forever. Balen tar förstås slut, och vardagen tar vid. Bostadsrätt i Västra Palearktis, tidigare bebodd av en mindre hackspett, bara att sparka ut lite gammalt bomaterial och skaka in lite fräscht bohag. Hålvisning, lekutfodring, kopulation och amorteringar. Om vintern pimplar de, studerar oologi, leker blindmes eller hänger med gänget. Där finns nötväckor, bögar, kungligheter, polygoner och annat löst folk. I utvalda stunder ägnar de sig åt andliga övningar: de läser Kobergerbibeln och genomför förflyttningar i höjdled. De lever lyckliga i alla sina två år.