Borde väl fattat
att det var hit
vi var på väg.

För nu ligger
obesvarade frågor
o skälver
i tomrummet
mellan henne och mig.

Jag har dräpt henne
i min Iphone
inte ett spår kvar
o jag förundras
över hennes
rubbade sätt
och okänslighet.

Hur kunde hon
tränga sig så
långt in
i mig
så
att jag nu
skäms
över
det?

Visst smärtar det
när allt som varit
blir förljuget o lögn
av den fula verklighet
som nu är.

Ont.