Det är en tröskel
vi måste gå över
för att få den frid som
vi aldrig skulle ha,
men som alltid
var menad åt oss.

Det är en tröskel
i sig att du gråter
och klagar över
förlorad ärbarhet,
och aldrig ville
försvara den.

Men det är ingen tröskel
att ångra smärtan,
att få gå vid sin sida och

att få göra

det man var ämnad till.