förändra mina färgers svärta
visa mig visheten av en lärd
granska mina linsers smärta
kom och måla min värld

moloken stirrar jag blind
med insikt om vad jag är värd
fråntagen en oskuldsfull trind
min kära, måla min värld

blott min horisont fylls av svart
och mörkret lever med sin härd
där en längtan är förenad med natt
hör min bön, måla min värld

gråheten är min visuella betong
bristen på nyanser gör mig tärd
jag lever i en färglös kokong
så kom och måla min värld

fångad av en dåtid som minner
utan en tårfylld pilgrimsfärd
vet jag hur skönhet försvinner
behaga mig och måla min värld

färger har styckats till prismor fromma
flyktigt ler jag åt den högfärd
ljuset är blott ensamt den tomma
som nåd, måla min värld