Intressant dag på dig, Drei! Du känner igen denna verkligheten redan före tapeterna matchar din inre bild. Se vad har vi på din trappstege nu då...? Mitt på dagen klättrar du ner från våningssängen som vore den ett torn i Prag. Husen nere på gatan påminner knappast om någon animerad sagostad, men du minns att den finns här - åtminstone emellanåt.

Drömmarna har fått utspela sig under flera timmar efter nattens arbetspass. Vi såg dig leverera magasin med motorcykeln. Från förortskomplex till slott till institut går din runda. Utsövdare än på månader, Drei, känner du ett sällsamt lugn ge perspektiv åt kranens enfaldiga droppande. Bara när du är på resande fot sover du lika mycket - då finns ingen dator att möta världen genom. Där är blott din kamera vaken.

Senast stötte du på en ny Therese. Hon hade ett turkost skratt och ni kan fortfarande nå varandra närsomhelst. Era ansikten har visserligen blivit digitala, men ur era hjärtan sprutar precis samma tankar som hade runnit ut i stadens sol. Såvitt vi har förstått består människornas problem mest i att lyckas synka, mellan introverta och extraverta magnetfält. Ni förmår uppfatta varandra, Drei, genom varenda ruta. Trots det känns glaset ibland som väggar ivägen överallt.