Den djupa, svartgröna urskogen
med sin fuktmättade ånga från mossa i mull
med troll ståendes på huvudet,
irriterat svängandes med svansarna
och trilskandes huldror bak stammarna
här tränar jag mitt psyke med kurragömma

vilsna sekunder blir höjdpunkter
i ett liv på en rak slak lina
jag borde tända eld på

stigen finns där nånstans
utan att jag behöver den

blodet forsar
då tankarna tänker på björn
att bli uppäten av

där ligger det
som blir resultatet av dens måltid

korparna skrattar redan från toppen av tallen

Du är ensam om att förstå
hur olycklig jag är

Du som sköldpadda på rymmen
från terrariet på andra sidan vattnet
ligger på stranden vid tjärnen
blinkar vackert
när jag lyfter upp dig
sätter dig under min rock

du har lagt ut dina näckrosor
under natten

och blivit rädd
för älghuvet som skvalpar
i vassruggen

nu bär du min ängslan
jag din ångest