jag läser av mitt ansikte
fylld med jord
strålande det en gång var
gnistrande , levande
jag härör mig själv efter årens gång
jag är förpassad, förlikad och förändrad
ett utseende av erfarenhet, vishet och vånda
mitt ansikte reflekterar min gårdag, min dag
jag vet att resultatet är synligt märkbar, sårbar och underbar
jag läser av mitt ansikte
du blickar tillbaka i mina ådror, rynkor
jag ser dig berusande, du finns där återspeglat, förseglat
strålande det en gång var
min värld är snart över, jag behöver...inget mer
du ser solen i mitt anlete, du ser natten...du ser mitt liv
gnistrande kärlek, förvisande hat, mitt ansikte ger dig
min historia, min gloria,
förändringens skådespel och monotonins utseende
jag läser av mitt ansikte
strålande det en gång var