För det var den drömmen som ringlade sig
fram över ängens snöfält och som sträckte
ut tungan och smakade på stråket som så
varsamt sjöng.

För alla vet att vårar sjunger.

Och drömmen makade på sig, lät plats åt
mig bredvid, lät färger stiga ur
mina fingertoppar och varsamt förde dem i en pensels
mjuka drag.

För alla vet att somrar dansar.

Därefter bäddade den åt mig i det varma mjuka,
lät gult singla över mig och höll mig
tryggt i famnen så att allt det mörka svarta fördes bort och
mina ögon sparade sig

För alla vet att höstar somnar.

Och här är den drömmen, sprakande under
vinterstjärnor, gnistrande av tusen kristaller.
mina ögon är en myriad av tusen ljus
som mina drömmar tänder åt mig

För alla vet att vintrar drömmer.