Jag ryggade, jag gjorde det


som om det träffade mig men
egentligen var jag bara en statist

nålarna träffade dig

och du våldtogs och du blev slagen
och jag sov i min äktenskapliga säng och visste
inget om de kalla andetagen och jag

visste inte de dagar du satt
flera dygn i sträck
framför en garderob
att flytta dig
till det hade du inte lov
och jag
kunde aldrig höra alla orden som
begravde sig i din själ och sedan
vände om


Och dina armar som skrek ut sina ärr
och hur du bar dina långärmade
jag vet att jag blundade
för din skull men

ingen, inte ens du vet
min hemlighet
hur jag grät då jag körde
alla milen ifrån

jag antar att det är okej nu för mig att känna och läka
att ta alla minnen i min mun
det är bara det att innan jag börjar
blir jag helt stum

Det finns dagar då jag jag ser dig
de är flest
men andra som kommer gör
att jag saknar dig mest
du är långt bort och trasig
och jag är här men inte hel
av oss som personer
fattas det en del


Jag minns hur du strök din lillebrors kläder
och en dag hur du grät i syrummet vårt
för att ingen tyckte om dig och för att
allt var så svårt om jag
fått ta din plats med en vuxens erfarenhet
kanske vi talade annorlunda nu
men det enda jag vet är

att jag älskar dig mer än någonsin du varma vackra dotter
hur du är hur du kramar oss
och inget inget i hela världen ska få ta det från oss.