Det passerar så många människor
Jag betraktar er, kanske missar jag någon

Du är gjord av sköra kvistar, bräcklig som glas
Kronisk sjukdom blundar och fortsätter sin sorgsna vals
Än gör du nattligt besök

Jag slänger ner mina känslor i en papperskorg
Mot min vilja
Jag vill se er alla men min vakenhet räcker inte till
Och jag mår inte bra nu